fredag 27 januari 2012

På banken

Igår kom två damer och städade huset. Det blev lite renare än innan men särskilt rent är det fortfarande inte. Så vi får nog göra en insats i alla fall så det blir ordentligt gjort. Vi fick också en genomgång av hur saker fungerar i huset, exempelvis poolen. Men gårdagens höjdpunkt var ett besök på banken.

För att få lön måste man ha ett bankkonto, och för att kunna betala ett bankkort, och igår tyckte jag det var dags att ta tag i den saken. Jag hade fått förvarning att det skulle vara en besvärlig process och ta lång tid, men det hela var ändå värre än förväntat. Ibland kom jag på mig själv att sitta och småle åt det hela.

I Sverige eller Norge hade man väl gått in på en hemsida, fyllt i några personuppgifter och så skulle det vara klart. I värsta fall skulle man kanske få skriva under en blankett och skicka in tillsammans med kopia på ID.

För att underlätta det hela, och banken skulle förstå att jag var reko, hade jag med en kollega som introducerade mig för banktjänstekvinnan Veronica. Därefter fick jag visa pass samt ett papper som Kongsberg hade skrivit ut som skulle intyga att jag jobbar där och bor där jag bor. Sedan följde en lång rad frågor om mig själv och vilka tjänster jag ville ha. Den märkligaste var att jag skulle motivera varför jag som icke-amerikan bor där jag bor. Att bara svara att det var p.g.a. jobb skulle inte vara tillräckligt enligt instruktionstexten. Det var enligt Veronica en svår fråga där många ansökningar avslogs och hon kunde själv inte svara på om min skulle godkännas.

När jag sedan skulle försöka få Maria att registreras på samma konto och att hon skulle få ett eget kort blev det rena cirkusen. Visserligen hade ju Kongsberg också skrivit hennes namn på dokumentet jag hade med mig men de var osäkra på om det var tillräckligt. Kontorschefen, som för övrigt kom och pratade med mig ett flertal gånger, tillkallades, det plockades fram böcker om vad som gällde och till slut blev de tvungen att ringa en livlina. Livlinan sa att det inte var OK eftersom Maria inte jobbade på Kongsberg.

Jag vet inte riktigt vad de var ute efter men de ville ha ett papper som visade en adress till Maria. Det behövde tydligen inte vara en Amerikansk adress heller (!) utan skulle gå bra med en svensk/norsk. Jag råkade ha med mig en utskrift från Norska Skatteetaten på engelska: ”confirmation of registered information” där bl.a. norska folkbokföringsadressen framkommer. Dokumentet var stämplat och underskrivet av Skatteetaten. Bättre dokumentation än så kan man inte ha tänkte jag. Men nej, det dokumentet fanns inte med på listan över godkända dokument så det dög inte. En räkning från en gasleverantör eller en kontoutskrift från en bank skulle fungera bättre.

Så jag fick ge upp det försöket. Kontorschefen tipsade om att jag ju kunde beställa ett extra bankkort i mitt namn som Maria kunde använda utan att någon märker det. Så de har ”säkerhetsrutiner” som gör det nästan omöjligt att få ett bankkort, men att använda någon annans kort är inga konstigheter?

Efter att ha skrivit under ca 10 dokument fick jag i alla fall öppnat både ett ”checking account” och ett ”savings account” (med tillhörande bankböcker!). Jag lyckades även avstyra att jag skulle ha ett checkhäfte. Och hör och häpna, de hade faktiskt en internetbank också där jag nu kan logga in! Återstår att se om jag godkänns för Visa-kortet.

Allt var klart på knappt 1,5 timme, fantastiskt! Jag rekommenderar andra att pröva detta, särskilt på betald arbetstid.

2 kommentarer:

  1. Frugan har skvallrat om bloggen. Extra kul för oss som dissar' Facebook. Jag vill se bilder på huset, området, utsikten, stan, Ted mm.

    Det löser sig nog m det praktiska strulet, men drygt utan köksgrejer....

    Hoppas Ted å Maria tillfrisknar!!
    /Spårföraren på torpet

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kommer nog lite mer bilder efterhand :-)

      Radera